Mamma saknar dig

Fast Morfar ringde nyss och sa att du hade det bra, du sov gott. Din mamma och pappa ska se en film nu och sen ska vi tänka på dig när klockan slår 12, vi ses imorgon lillhjärtat!

Fick just en släng av känslan

Att det vore grymt roligt att dra på sig ett glittrigt fodral, höga klackar, fixa sminket och håret och dricka bubbel. Ett annat år kanske :-)

New years

Åh, det var med ett tungt hjärta jag skickade iväg Hugo med morfar. Jag vet ju att han har det bra där, men jag är RÄDD för jobbiga nätter då han skriker, även om det inte är hemma hos oss. Han har haft två fina nätter i rad och jag bara hoppas att det är en ihållande trend, och hoppas att du och Hugo får världens bästa nyårsafton tillsammans bästaste pappa/morfar!!

Nu kanske ni tror att vi lämnade bort honom för att vi ska festa in det nya året, men så är inte fallet. Är det något vi lärt oss sen vi fick Hugo och Hugo blev den lilla killen som vill skrika nätterna igenom, så är det att man ska ta tillvara på sömnen man får. Vi blev "dom" föräldrarna som har lämnat bort Hugo ganska "många" nätter och kanske tycker folk massa saker om det, men jag kan inte säga annat än att det behövs. Är man mitt i det så hinner man inte andas, man hinner inte må bra och den där nervarvningsperioden som andra föräldrar får när man lagt barnen för natten den finns inte i det här hemmet. Som jag skrev tidigare så är det med ett tungt hjärta givetvis jag lämnar bort min lilla älskling ibland, både för att jag älskar och saknar honom så fort han lämnat vårat hem men samtidigt för att jag kan INTE kontrollera hur han mår och sover om nätterna när han är borta. Det har blivit tungt på mina axlar när det gäller det och det är ingenting jag kan släppa när han är borta, MEN jag kan få sova utan att veta..

Det här blev massa läsning för den som orkar och den som inte orkar kan jag bara säga att jag hoppas ni alla får en jättefin nyårsafton!! Våran blir som sagt i stillhet här hemma, jag ska strax laga god mat och hoppa in i duschen, Crille sover på soffan och frågan är om jag får fira in det nya året ensam för han verkar sova gott. Som vanligt.

Iallafall, GOTT NYTT ÅR ALLA NI SOM LÄSER!! Its been a good one

Lättroad? Snarare svårroad

Jag läser och hör överallt om bebisar som "ligger och skrattar åt sina fötter" eller som "skrattar och ler mest hela tiden". Nu vet jag inte om alla dessa föräldrar överdriver, eller om Hugo bara är en tough crowd. Han är inte ju ledsen eller missnöjd, men han har sitt pokerface på hela tiden. Antingen ser han fundersam ut eller förvånad, mer sällan sitter han och skrattar högt utan anledning. Det har nog aldrig hänt.

Ska man få honom att skratta ordentligt så måste man showa ganska rejält, han ler ju om man låter roligt eller busar lite, men om man ska få honom att skratta ska man helst se helt galen ut, helst bita honom på revbenen (det är helt sant) eller busa med honom när han är så jäkla övertrött. Då funkar det mesta. Jag vet ju att alla barn är olika och samtidigt som jag tycker det vore roligt om han vore mer lättroad så älskar jag hans mer allvarliga sida. Det är ju hans personlighet.

Jo förresten så funkar det om man slänger upp honom i luften också, eller håller honom upp och ner! Se gärna ut som ett psycho samtidigt

Som jag hade dig förut

Du springer aldrig ifatt,
när jag väl är där
jag vill inte tänka framåt
men är livrädd att fastna här
nu kan det vara för sent
att säga som det är

Jag vill ha dig nu,
som jag hade dig förut
jag vill ha dig nu,
som jag hade dig förut

Den här sötnosen hänger jag med

Idag har han på sig sin nya Moomin-mysdress som han fick av moster i julklapp! Mycket fin, kanske det finaste plagg han äger.. det står nämligen Stinky på hans lilla blöjrumpa ;-) Vi har fikat på stigs, lekt med en 15månaders kille som hette Ivar, och sen vandrat hem i -21.

Men vi är glada ändå som ni ser!

I'm at peace with my decision

Jag såg just något av det jobbigaste jag sett. En serie där det var två jättefina 16åringar som blev gravida, båda älskade barnet över allt annat och ville behålla henne men dom var så starka i sitt beslut att känna att dom inte kunde erbjuda barnet vad det förtjänade. Dom kom båda från jobbiga hem och tyckte att flickan i magen skulle få ett bättre liv, något dom inte kunde erbjuda. Det sista tjejen sa efter dom hade lämnat över flickan till två människor som just fått världens finaste gåva och var så tacksamma, var "Im at peace with my decision"

Gud, jag vill bara väcka upp Hugo och pussa och krama på honom nu. Jag hade aldrig tanken på att lämna bort honom, aldrig någonsin, men just nu är jag så tacksam över att han finns hos oss. Att han är våran lilla ögonsten och jag inte kände att jag var otillräcklig för honom. Han är det bästa som någonsin hänt mig och jag och hans fina pappa är at peace with our decision

Godnatt alla fina

Så lustigt det blev nu

Jag var arg på Crille idag (han gick och la sig 5 minuter innan jag bett att han skulle gå ner i tvättstugan, jag hade ju till och med satt ett larm som han slog av direkt, somnade självklart och sen sov han där i 3 timmar så jag fick väcka Hugo som sov gott och bära ner honom till tvättstugan skrikandes för att fixa allt själv) och anywaaaaaay,

När jag väckte honom var jag rasande och slet av honom täcket och skrek åt honom att stiga upp för klockan var 6. Han svarar, i sömnen:

- Ida!! Den nya koden, den är 56!!
Jag frågar vad i helvete han pratar om
- Koden, koden, Ida
VILKEN JÄVLA KOD PRATAR DU OM?
- Men till skåpet!!
Alltså är du dum i huvudet? Vad pratar du om?
- Äh skitsamma

Svar

Nej Hugo äter inte vanlig välling alls. Ersättning, sin Profylac, äter han nån gång om natten, men ger man något sånt dagtid så kommer det upp lika fort när han kryper runt här hemma, + att han bara snuttar. Snutt snutt jämt.

Sen måste det nämnas att ju mindre (ingenting) Hugo äter om dagarna, desto sämre sover han på nätterna och det är redan ett KAOS här hemma mer eller mindre angående sömnen och då får jag smärre panik när han vägrar maten som iallafall ger honom några timmars god sömn.

Matvägrare

Jag håller på att bli förtvivlad här hemma. Ungefär var tredje dag går en matburk ner, varannan dag kanske en skål gröt. Övrig tid bråkar vi med diverse olika matburkar, olika grötar, fruktpure, bananer, leverpastejmackor, och ingenting går helst ner. Frukt är gott, en liten stund! Gröt går också bra nån sked. Sen får han kväljningar och/eller sätter handen för munnen och börjar tokgråta för att man försöker.

Hugo, det här GÅR inte! Du sover redan dåligt, du behöver inte sluta äta om dagen. Jag kan inte ge upp men helt ärligt så börjar jag bli arg när han redan efter nån sked mat/gröt/frukt vägrar resten. Jag har lurat honom, tjollrat med honom i timmar för att han ska öppna munnen, gett varannnan dessert - varannan mat, tvingat honom stundvis (vilket inte går, det vet alla föräldrar), jag har gett det han tycker är GOTT men egentligen inte ska äta jämt, men när inte ens det funkar..

Vad gör man?

Idag minns jag

Idag tänder vi ett ljus här hemma för alla som finns kvar, men som på något sätt påverkats. Det är 543 konstaterade svenskar som alla har familjer kvar idag. Det gör nästan för ont att tänka på och då har jag ändå bara flyktigt bekanta i min närhet som utsattes för det här. Jag kan ändå aldrig glömma den här dagen, aldrig glömma när jag och pappa for till kyrkan den här kvällen för 5 år sen och tände ett ljus. Då var allting ovisst, där hoppades alla och vågade samtidigt inte ens uttala sitt hopp med rädsla för att människan som satt brevid hade förlorat sitt barn. Idag så tycker jag vi ska tala om för varandra att vi älskar varandra, tänd ett ljus eller ge någon en kram

Den 26e dember 2005 så var det 543 svenskar som miste livet i Tsunamin. Antalet människor överhuvudtaget är en för stor summa för att våga tänka på. Föräldrar som förlorade sina barn, barn som förlorade sina föräldrar, vänner som förlorade varandra.

Jul i Bureå

Hugos största julklapp

Hugos första julklapp, nyvaken sötnos

Hugo myser med moster och "morbror" David

Världens finaste lillhjärta

En suddig Kia!

Ännu suddigare pappa och Hugo

En gravid syster, så fin,. och tokig

Hugo kryper efter moster

Världens bästa MORFAR och David

Fin rackarns julgran

Jag har INTE tid att skriva

Men jag måste bara berätta att Hugo lärt sig säga mamma. Blaha blaha säger ni säkert, men Hugo har fram tills för några dagar sen bara sagt "papa dadada" och "ba ba" typ, utöver sina vanliga ljud då. Men då blev jag lite less, att han bara sa pappa så jag har nött "Hugo, säg MAMA, MAMMA, MAA MAA" och för nån dag sen kröp han efter mig och ropade "Ma ma". Nu, så fort han ser mig, så ropar han "mama mamamama mama" och kryper efter eller så gråter han över att jag inte tar upp honom direkt och då låter det "Maaaaaaaaamaaaaaaaaa"

Det är fantastiskt!! Mitt hjärta smälter

God, fantastiskt fin, jul

Har jag haft! Jag har en en sån fin familj, på båda sidorna, och vi är så GLADA att vi har er alla. Jag har fått mer saker än jag förtjänat, Hugo har fått precis det han förtjänat och jag önskar att jag hade pengar i massor så jag kunde slänga julklappar runt omkring mig men jag hoppas att vi iallafall gjorde nån glad idag!

Jag skriver mer imorgon.. jag måste sova nu, herregud så trött jag är!

The day before Christmas

Hej! :-) Idag hade vi sett fram emot lilla (stora, i jämförelse med min lilla familj) julafton hos Josse i Byske! Men först trillade Seth dit, tror jag, i magsjuka och sen trillade även Cristoffers pappa, Lars, dit i något mystiskt. Svärmor mådde inte heller bra, och vi som VÄGRAR bli sjuk över jul blev hemma idag istället. Vi har ju massa klappar här hemma så jag antar och hoppas att det blir av någon annan dag, om inte övrig familj redan kört julklappslek och diverse utan oss!?

Vad har vi gjort idag då? Crille har varit och klippt sig, Hugo har varit grinig och vägrat sova, jag har försökt stöka undan lite SAMT slagit in vad som kändes som 1000 julklappar. Crille somnade i soffan med Hugo och vaknade ens inte när Hugo var på väg ner från soffan, klarvaken.. men men, Hugo fick hjälpa mig att slå in klapparna istället och så fick han klättra lite på sin nya pulka som står i hallen!

Imorgon så är det JULAFTON! Dagen jag tror nästan alla svenskar längtar till mest på året. Den ska spenderas hos min fina syster och hennes fästman, i Bureå av alla ställen. Syster ska stå vid spisen och med hennes fina 25-veckors kula under förklädet kan det inte bli annat än idylliskt ;-) Det ska bli så mysigt att få vara med, nästan hela, min familj och bara mysa. Vi har inte sådär jättemycket julstämning här hemma så jag har höga förväntningar!!

Det kan komma in ett inlägg imorgon, om inte så säger jag GOD JUL till alla som läser och jag hoppas ni får fina dagar. Senare kommer det väl in bilder på Hugo i julklappspapper, i tomtedräkten eller under granen! Nu ska vi vaka in julen :-)

Jag hade massa saker att säga

Men det är glömt nu. Idag har vi varit och handlat julklappar till julklappsleken med Cristoffers sida av familjen, och sen har vi inte gjort så mycket mer. Crille har varit vaken idag, det händer typ en gång per månad nu för tiden, så det var roligt och vi har gått och småpussats lite hela dagen. Mysigt!

Mindre mysigt var det när jag hade satt mig ner för att äta god lövbiff och steakhousepotatis så sätter jag Hugo brevid mig i soffan och så kräks han upp middagen på mig. Åh, bara han inte är sjuk. Vi slängde i säng honom direkt och han var trött. Kan vara så att han lekte för mycket, han har lärt sig sätta sig från liggandes så det är väldigt mycket upp och ner, och att det var därför han kräktes men jag tappade då matlusten.

Snart är det mitt nya lördagsnöje: Robinson! Kan man tro att jag var den som gärna var ute varje helg förut, på höga klackar och med massa gott vin i magen? Tänker på tjejerna som är ute ikväll, och tackar för igår! Ni är bäst

Hugo har en gunghäst

Det lät som början på en dålig barnbok men det är det inte.

Hugo har en gunghäst iallafall, som han är aningens för liten för. Tyvärr gjorde vi misstaget att ta ner den från vinden iallafall, och Hugo såg den. Det var liksom det, sen var det kört. Han kan ju få prova, tänkte vi. Vi satte honom på den, såg på när hans blick ändrades från jätteglad till något vi aldrig sett förut. Det såg ut som skräck, så vi lät honom bara sitta där några sekunder sen tog vi bort honom.

Då bröt helvetet lös. Det var inte alls skräck. Det var skräckblandad förtjusning. Det var det allra roligaste ögonblicket i hans liv och vi förstörde det. Jag ska försöka få in en bild lite senare.

Tough luck

Jag har alltid varit nöjd med att Hugo iallafall ätit. Han må vara den som aldrig sover, alltid måste bli tvingad till att sova och vaknar hela tiden. Nu när han varit/är sjuk så äter han inte ens. Han spottar ut maten, sätter händerna framför munnen när skeden kommer, kastar ut maten och leker med den. Det här är så IRRITERANDE för hans nattsömn hänger liksom på att han ska äta som han gjort tidigare, vilket är jättebra! Han har alltid gapat stort och äter det mesta egentligen. Om det här fortsätter så KOMMER jag bli galen

Tough luck

Godmorgon!

Idag är det en vecka kvar till julafton..

har jag försökt förklara för Hugo. Hugo är inte så brydd. Hans julklappar är färdigköpta men inte ens dom bryr han sig om, och dom står ändå i hallen. Jag tror den här julafton är mest för våran skull, hans föräldrar då, och det får väl vara detsamma ;-) Nu har iallafall hans öroninflammation börjat vända, tror vi, för han sover gott om nätterna och är feberfri. Den nya medicinen han fick verkar inte heller ge honom något besvär och det är ju skönt, hade inte orkat behöva byta igen.

Just nu så testar han mammas gränser, han kryper fram till våran golvstående klocka och välter den gång på gång sen kikar han på mig och skrattar! Jag är glad, trots att det är sorgligt, att vi inte har någon julgran i år för den hade då rent inte fått stå kvar nå länge. Neeeej nu får det vara nog, jag måste sätta stopp för min lilla terrorist :-)

Förresten så har Hugo lärt sig vissla? Jag trodde först att han hade typ fått astma för det tjöt av honom, men när man studerar honom så ser man hur han formar läpparna och visslar. Helt sjukt, jag var typ 10 år när jag lärde mig det ;-) Han låter som Kate i Titanic när hon försöker vissla i slutet av filmen, mycket intressant att veta

Stackars lilla Hugge

Idag fick han ena jäkliga nässelutslag. Runt öronen och hela halsen svullnade upp, resten av kroppen var bara helt vansinnigt prickig och då anade mamma ont. Så jag ringde till vårdcentralen som gav oss en ny läkartid idag, Hugos moster agerade ambulans (typ, överdriver aldrig) och så fick vi utskrivet ny antibiotika.

Ja, för då är ju Hugo allergisk mot Kåvepenin. Det var just snyggt