Jag har gett upp på att lära känna dig. Jag har fått kämpa med alla jag mött om acceptans. Jag kan inte behöva kämpa för det mer med dig. Du ska vara det närmaste jag har, men du är en främling för mig många gånger. Jag är inte samma människa jag var för flera år sen, men du ser på mig på samma sätt som du gjorde då. Jag väntar mitt första barn och jag tycker du borde vilja finnas där. Det borde inte finnas någon illvilja mot mig eller ignorans från din sida längre. Nu ska jag äta postafen även fast jag hamnar i koma.
Bye!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar