Hugo kan

Nu ställer sig mitt lilla monster helt obesvärat upp utan stöd direkt från marken, ibland står han bara där men oftast tar han 2-3 steg innan han stupar och SKRATTAR och är stolt! Någon mer som är stolt? Jo, lilla mamma =) Är inte så orolig för han är så himla duktig på att ta emot sig nu, men självklart får man hänga med överallt! Sen har han börjat pussa i luften när han har flinat en stund, han förstår att mamma behöver lite pussar för att smälta!

Annars då? Han kallas inte monster utan anledning, vilken järnvilja och vilket HUMÖR det kan finnas i en sån liten kropp. Det är rätt mycket han blir arg över, egentligen allting förutom allt bus och allt sånt han inte får göra! Sen är han extremt klängig just nu, vilket jag aldrig tyckt varit jobbigt förutom när jag verkligen inte har tid att bära på honom eller har ont i ryggen, och mitt nya namn är MEMMI, mama och papa har som blivit delar av hans språk men när han ropar på mig så ropar han MEMMIMIMI och då vet man att han menar allvar ;-) Det är grymt att vara någons memmi.

Idag har det varit alla hjärtans dag och jag och Hugo tog en långpromenad i det sjukt fina vädret, bara -6 och strålande sol som värmde, sen städade jag fint här hemma medans Hugo drack nyponsoppa på flaska och såg på Teletubbies (guds gåva till föräldrar) och sen väckte vi pappan och så myste vi tills Hugo skulle nanna och här är jag nu! Jag vet att det inte är särskilt roligt att läsa men så är det ;-) Nu ska jag också nanna, imorgon kanske vi ska fixa i lägenheten, bara 2 veckor kvar nu!