torsdag 12 februari 2009

Finger Eleven - Thousand mile wish

Det här är typ blogg nr 4 för mig. Dom ser egentligen likadana ut, men jag bara rensar innehållet. Jag vet inte varför, gjorde samma sak med dagböckerna jag hade som liten. Minns att mina lärare från grundskolan blev irriterade dagligen på mig för att jag aldrig använde suddgummit. Jag rev ut sidorna istället. Det var viktigt det där, det skulle se bra ut och jag blev aldrig nöjd. Aldrig nöjd.

Men nu ska jag försöka. För jag vet ju att det finns ett bra par stycken som följt den här bloggen och blir lite sura när jag avslutar den hela tiden. En del av er kanske bara läser för att jag väntar en liten, och det är väl om något ett bra skäl!

Jag är alltså i vecka 32 nu. 8 veckor kvar, kan ni förstå det? Jag tror inte jag förstår det. Inte Cristoffer heller. Vi kommer stå som två idioter när vattnet går och inte fatta nått. Magen växer inte tillräckligt enligt våran barnmorska, så vi står på extrakoller, fast jag tycker jag är stor som ett hus. Det är då inget fel på energin på liten i magen, och nu känns det att vi trängs om utrymmet, och jag tror bebis vinner! "Huff" låter jag hela dagarna, huff när bebis sparkar i revbenet och huff när bebis gör plötsliga rörelser.

Nu ska jag bege mig till min säng och värmedyna, fast sömnen lär inte infinna sig förrän om några timmar. Jag tänker för mycket, jag vet. Men du tänker för lite. Goodnight, dont let the bedbugs bite

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar