lördag 31 oktober 2009

Måste sägas

Jag är så lycklig som har Hugo i mitt liv. Så lycklig och så glad, vi har fått världens bästa lilla människa som vi delar vardagen med. Jag kan och vill absolut inte leva utan honom en enda dag.

Men, jag kan leva utan detta eviga bök och dessa ständiga skrik kvällarna och nätterna igenom. Dom senaste kvällarna har pappa fått ta över för Hugo totalvägrar att göra ens något som jag planerat. Det gör mig ARG, för jag har i snart 7 månader kämpat ihjäl mig för att få honom att sova och nu är det som att Hugo ligger där och tycker jag är dum i huvudet för att jag inte lyckas längre. Men pappa lyckas. Pappa tycker visst att jag har dåligt tålamod, som att inte 7 månader av frustration är ett giltigt skäl till dåligt tålamod. Och älskade Hugo, varför var du tvungen att bli sjuk? Nu är jag rädd jämt. Rädd att du ska bli sjuk igen och jag ska missa signalerna. Jag kan inte göra ett bra jobb när jag är så här rädd, jag kan inte vara den bästa för dig.

Jag är rätt trött på den här situationen med allt det innebär

5 kommentarer:

  1. Hur går det med er? Är det svininfluensan ni har? Kram från oss

    SvaraRadera
  2. Jaa,vill gärna träffas någon dag.Skulle vara kul:)

    SvaraRadera
  3. Då ska jag prova med det!!:)

    SvaraRadera
  4. sv: Jo jag vet men känner av lite av mensvärken oxå och blödningen har blivit mer & rödare under dessa dagar. Min mamma fick tillbaka mensen på en gång oxå så jag vet inte haha.

    SvaraRadera
  5. Hej Ida!

    Jag gillade den nya headern, till att börja med, han ser ut som en liten man!! Han är ursöt faktikst!! Jag förstår att ni älskar den lilla krabaten. Jag lider med dig när du skriver om hur du har det. Det kanske hjälper att veta att jag tänker på er=)

    Inatt hade jag en son som vaknade i princip hela natten, ett tag vaknade han var tionde minut och grinade, onget hjälpte. Framåt halv fyra gallskrek han, jag gav honom lite mat men han forstsatte att gallskrika i ngn timme.. Jag låg med täcket över huvudet och min man hade öronproppar eftersom han skulle uppoch jobba. Dessa nätter kommer enstaka gånger emellanåt och är fruktansvärt jobbiga. När det är så brukar jag tänka extra mkt på dig och tänka att du har ngt i stil med detta fast JÄMT. Jag hoppas iaf att det kommer att bli bättre för er, det gör jag verkligen. Och hur är det med svinisen, har ni den eller är det vanlig influensa?

    Önskar en lugn dag.

    Kram A

    SvaraRadera