Vet inte vad jag sysslar med, vad jag vill, vad jag känner. Minst en gång per dag har jag ett depp, tänker att jag orkar inte längre. Orkar inte ha hela världen på mina axlar. Orkar inte fixa allt, orkar inte längre delegera, jag orkar inte ta alla sura miner och hålla upp allas humör, orkar inte vara tyst bara för att undvika ilska, önskar jag bara kunde lägga mig ner och protestera men jag orkar inte att inte orka! Jag vet inte vars jag ska hitta styrkan, mycket hittar jag i min son, men den räcker inte. Jag vill få falla och veta att du tar emot mig, emot oss, veta att du håller min hand för jag orkar inte hålla den själv.
Usch bara så trist att du ska känna det så! Inga råd kan jag ge fast jag så väl känner igen det du säger. Jag har den som fångar mej när jag faller och är misstänksam långt innan jag är där.
SvaraRaderaKram på dej gumman!
Hej =) Förstår inte riktigt hur du menade. Har iaf skelat hela livet. Gjorde första operationen 1995 och andra 2003 och nu blir det tredje. Har problem eftersom att jag försöker hela tiden hålla ihop ögonen, har ingen samsyn på ögonen. Får ont i huvudet och det är jobbigt på kvällarna. Vet inte riktigt. Men jag började få mest problem igen då jag satt på kontor och jobbade och läste papper hela tiden, då orkade inte riktigt ögonen och jag såg lite dubbelt. Men det syns nästan inte att jag skelar nu utan det är bara jag själv som tycker att det är jobbigt. Var iaf först till en optiker som skrev en remiss till ögonmottagningen på lasarettet. Blev lite långt men jag hoppas att du fick dom svar du letade efter, annars är det bara att fråga igen :)
SvaraRaderaVill du gå ut och gå någon dag?
SvaraRadera