Vid närmare eftertanke

Så är det nog bara storasystern min som fortfarande hänger här, men det räcker för mig!

Idag har vi haft världens mysigaste dag, igår fyllde jag år men det har jag redan glömt (förutom imorse när jag fick använda min Tefal tekokare som jag fick, till att göra godaste teet ever, mums!) men jag är iallafall ett år klokare. En dag klokare, kalla det vad ni vill. Vi har iallafall fikat goda dagen efter-kakor, sett pippi 2 gånger, myst massor i soffan och våran BUSUNGE har blivit så himla gosig och springer gärna in i famnen och kramas hårt. Underbart!! Han är så himla medveten om allt, ber man honom hämta en ny blöja så gör han det (OCH drar ner byxorna på vägen tillbaka), ber man honom berätta vars näsan-munnen-ögon-öron-fot ja ni fattar, han kan allt! Det är som att prata med en liten människa som hela tiden har fattat, men äntligen kan visa vad han vill och mycket tydligt berätta det (puppi!)

Åh älskade lilla du (här skulle en bild in men xperian dog) vad du kommer växa upp och bli en bra människa. Jag känner lite såhär, vi skulle kunna misslyckas drastiskt med dig och du skulle ändå bli en bättre människa än både mamma och pappa. Ingen ska säga att vi inte ger dig det du behöver, att vi är för unga, vi gör ALLT för dig! Mammas lilla pruttunge.

Nej, så löjligt, eller hur syster? Jag har ju verkligen inget vettigt att säga, bara massa dravvel och känslor. Imorgon är det skola, prov igen, och jag känner motivationen till att klara det också. Nu ska jag sova!! Natti